I Sveriges skolor görs det många ljudutredningar, de flesta görs i klassrum med dålig ljudmiljö. Orsaken är att elever och lärarna har klagat på ljudmiljön. Det finns många mätrapporter som visar hur ljudmiljön är i rum som inte är bra. I Boverkets byggregler, BBR, ställs det krav på ljudmiljön i skolan. När det gäller rumsakustik ställs det krav på rummets efterklangstid. Efterklangstiden mäts i sekunder och är ett mått på hur mycket ljudreflexer det finns i rummet. Ljud innehåller olika frekvenser och därför redovisas efterklangstiden i olika oktavband från 125 Hz till 4000 Hz.
Efterklangstidskrav enligt BBR.
I BBR ställs två krav på efterklangstiden; medelvärdet för 250, 500, 1000, 2000 och 4000 Hz ska vara 0,5 sek. Vid 125 Hz får efterklangstiden inte vara längre än 0,7 sekunder.
Om vi bygger ett klassrum med hårda plana parallella ytor skapas onaturliga ljudreflexer som elever och lärare inte uppskattar.
Efterklangstid i rum där folk klagar.
I rum där människor klagar på ljudmiljön är det ofta lång efterklangstid i de låga frekvenserna. De röda staplarna visar efterklangstiden i de olika oktavbanden. Den streckade linjen i diagrammet visar BBR-kravet. När efterklangstiden är lång i oktavbanden 125 och 250 Hz är det svårt att uppfatta vad som sägs eftersom lågfrekventa ljudreflexer har en maskerande effekt på tal.
Att kontrollera ljudmiljön i dåliga rum är inte speciellt inspirerande, därför har jag fokuserat på motsatsen. Jag mäter ljudreflexerna i rum där elever och lärare tycker att ljudmiljön är bra. Tittar jag på resultaten när det gäller efterklangstid finns det en intressant trend. När rummen har en kort efterklangstid i de låga frekvenserna (125 och 250 Hz) uppfattas ljudmiljön som bra.
Vår hörsel fungerar bra i skogen
Eftersom taluppfattbarheten i skogen är väldigt bra har jag mätt efterklangstiden i många olika skogar. I en skogsglänta på Hallandsåsen fick jag ett intressant resultat.
Skogsgläntan på Hallandsåsen
Efterklangstid i skogsgläntan.
Det intressanta är att denna gläntan inte uppfyller kravet i BBR eftersom efterklangstiden är för lång i de höga frekvenserna. Trots detta är det ingen som klagar på ljudmiljön i gläntan, snarare tvärtom. Här är det lätt att uppfatta vad som sägs eftersom gläntan inte har några maskerande ljudreflexer i de låga frekvenserna. Samtidigt gör de högfrekventa reflexerna att taluppfattbarheten faktiskt ökar. Så ofta tillfälle ges håller jag mina presentationer i skogen. Hittills har jag inte fått några klagomål på att ljudmiljön är dålig.
“Klassrum” på Hallandsåsen.
Se, och LYSSNA på filmen om skogens ljudreflexer. (3 min).
Se filmen om hur ljudmiljön påverkar elever, lärare och rektorer (5 min).
