Många klassrum är feldämpade

Många klassrum är feldämpade

Jag blir ofta kontaktad av skolor som har ljudproblem. I de flesta fall handlar det om äldre skolbyggnader, men ibland ringer rektorer från helt nybyggda skolor. Det vanligaste problemen är höga ljudnivåer och dålig taluppfattbarhet. För att lösa problemen måste man ibland göra akustikmätningar för att “ställa diagnos” på rummet. I Boverkets byggregler, BBR, ställs det 5 akustiska krav på ett klassrum: luftljudsisolering, stegljudsisolering, ljud från installationer, ljud från trafik och krav på hur mycket ljudabsorption det ska finnas i rummet. Att nybyggda skolor inte klarar kraven verkar ju konstigt, men eftersom man sällan kontrollerar alla 5 ljudkraven så godkänns skolor som egentligen inte klarar kraven. Det som sällan kontrolleras är hur mycket ljudabsorption rummet har. De flesta klassrum har absorbenter av något slag men de dämpar fel ljud, de dämpar bara de högfrekventa ljuden. I rum där människor klagar på ljudmiljön är det för lite absorption i de låga frekvenserna. I talet finns det vokaler och konsonanter. Konsonanterna är viktiga för de bär informationen. Vokalerna bär inte så mycket information utan bidrar mer till ljudnivån, alltså hur högt vi pratar. När vi viskar ersätter vi vokalerna med en väsning, informationen finns kvar men röstens ljudnivån sjunker. Generellt kan man säga att vokalerna (A,O,U, Å) är lågfrekventa, medan konsonanterna (F,S,T,P) är högfrekventa. När man lyssnar på en röst i ett rum så hör man rösten, och rummets alla ljudreflexer. Problemet i många klassrum är att rummets ljudreflexer förstärker vokalerna och dämpar konsonanterna. Effekten blir att vokalerna maskerar de informationsbärande konsonanterna. Sitter man några meter från den som talar, är det svårt att uppfatta konsonanterna, och då missar man mycket information.

Hur löser vi problemet?

Ofta finns lösningen i naturen. En miljö som har extremt bra taluppfattbarhet är ute i  skogen. Jag har mätt skogens ljudreflexer och det intressanta är att i skogen finns det högfrekventa reflexer från trädstammar och grenar, men det finns inga lågfrekventa reflexer. I skogen dämpas vokalerna medan konsonanterna förstärks och då ökar taluppfattbarheten. För att öka taluppfattbarheten i klassrummen ska vi efterlikna skogen genom att sätta in absorbenter som dämpar de låga frekvenserna.

Se filmen om taluppfattbarhet i skogen (3 min).

Se en animerad presentation om varför det är viktigt att dämpa lågfrekventa ljud (5 min).

I Sverige finns många duktiga akustiker. Kontakta dem, med deras hjälp kan ni förbättra ljudmiljön i era klassrum.

Profilbild

Ida Cederlund

Skolan är Sveriges största arbetsplats. Tyvärr är ljudmiljön i många skolor inte bra och det gör det svårt för både lärare och elever att "göra ett bra jobb". Syftet med LJUDSKOLAN är att sprida kunskap om hur ljud i skolan påverkar människor. För dig som vill veta mer om ljud, klicka på "Ljudfakta" högst upp på sidan. Har du FRÅGOR OM LJUD - kontakta mej på: ida.cederlund@ecophon.se eller 042-17 99 43