Ibland brukar jag ta en kvällspromenad och eftersom jag är sportintresserad lyssnar jag ofta på sportradion. De har en app som jag laddat ner till min mobil, och från mobilen har jag hörlurar som jag stoppar i öronen.
Mina hörlurar är inte helt “täta” och det gör att jag även hör “omgivningsljuden”.
Innan jag går hemifrån sätter jag på mobilen och ställer in volymen så att jag hör vad sportreportrarna säger.
Jag bor i Båstad och brukar gå utmed Köpmansgatan ner till hamnen, efter några hundra meters spankulerande märker jag att jag måste höja volymen eftersom ljuden från trafiken stör.
Då slår det mej att när jag går utmed Köpmansgatan utan att lyssna på radion reagerar jag inte på ljudet från bilarna. Men när jag lyssnar på något intressant reportage i sportradion blir trafikljuden extremt irriterande.
Det är likadant med ljudmiljön i klassrummen, om du besöker ett klassrum och stannar någon minut är det som att gå utmed Köpmansgatan utan att lyssna på radio. Det är först när du får en koncentrationskrävande uppgift som du märker om klassrummets ljudmiljö är bra eller inte. Det är skillnad på att höra och lyssna.
Höra är passivt – när ljudvågorna träffar trumhinnan så hör vi. Hörseln är påslagen dygnet runt, vi hör till och med när vi sover.
Lyssna är aktivt – när vi hör något som vi tycker verkar intressant, börjar vi lyssna, om vi då störs av andra ljud blir det “jobbigt” att lyssna.
Att lyssna kräver energi
När vi lyssnar krävs det “hjärnkraft”. I rum med bra ljudmiljö är det lätt att lyssna och då krävs det inte så mycket hjärnkraft. I ett rum med dålig ljudmiljö går det åt mycket energi på att lyssna.
Det är onödigt att eleverna ska lägga mer energi än nödvändigt på att lyssna, den energin behöver de för att komma ihåg vad de hört.
Miljöpsykologigruppen vid Högskolan i Gävle (Hygge, Kjellberg, Sörqvist, Ljung) har studerat hur ljudmiljön påverkar elevernas förmåga att höra, förstå och minnas vad som sagts. Resultaten visar att en dålig ljudmiljö gör att elevernas arbetsminne belastas med att urskilja talet ur bruset. När arbetsminnet belastas med att identifiera vad som sägs finns det inte så mycket energi kvar till att minnas vad som sagts. Gruppen i Gävle visar att de elever som har det “jobbigt” i skolan drabbas mer än andra av en dålig ljudmiljö. De ser också att elever med ett annat modersmål än svenska har större behov av en bra ljudmiljö än elever som har svenska som “förstaspråk”.
I många klassrum är ljudmiljön dålig. Det gör det svårt för eleverna att höra vad läraren säger och det blir jobbigt för lärarna att prata. Det finns stora vinster med att förbättra ljudmiljön.
Se filmen om hur en förbättrad ljudmiljö påverkar elever, lärare och rektorer (5 min).
Här hittar du information om hur man sänker ljudnivån i klassrummet.
Här finns information om hur skapar bra taluppfattbarhet.
Här finns information om hur man skapar bra talarkomfort.
Se, och LYSSNA på filmen om skogens ljudreflexer med akustiker Lennart Nilsson (3 min).
