Om belysningen inte fungerar i klassrummet kontaktar läraren vaktmästaren, när whiteboardens färgpennor bleknar byts de ut. Men vem gör vad när ljudmiljön i klassrummet gör det svårt för eleverna att höra vad läraren säger? När lärarna undervisar är det självklart att det som skrivs på tavlan har en annan färg än tavlan. På whiteboarden används pennor med mörk färg och bokstäverna skrivs så stora att alla elever i klassrummet ska kunna se dem.
När pennorna börjar blekna byts de ut. Bra belysning i klassrummet gör det lätt för eleverna att se bokstäverna. Visuellt fungerar de flesta klassrum bra i Sverige. – Men hur tydligt hör eleverna vad läraren säger? – Är det möjligt att höra och förstå vad läraren säger?
DET SKA VARA LÄTT ATT HÖRA VAD LÄRAREN SÄGER.
I många klassrum är det svårt för eleverna att höra vad läraren säger eftersom ljudnivån är för hög. Signal-brus-förhållandet, där lärarens röst är signalen och andra ljud i rummet är bruset (störningen), beskriver hur lätt det är för eleven att höra vad läraren säger. Ett högt signal-brus-förhållande gör det enkelt för eleverna att förstå vad läraren säger på samma sätt som de stora svarta bokstäverna tydligt syns på whiteboarden. I ett bra klassrum ska signal-brus-förhållandet vara +15 dB. Det innebär att lärarens röst är 15 dB högre än bakgrundsbruset.
Mätningar visar att ljudnivån från tysta, lyssnande elever är ca 40 dB. När en lärare står vid whiteboarden och talar i klassrummet blir signal-brus-förhållandet lägre än 15 dB efter 5 meter. Och då pratar vi om ett klassrum med tysta lyssnande elever. Signal-brus-förhållandet påverkas bl.a. av rummets ljudreflexer som påverkas av rummets ljudabsorption. Boverket ställer tydliga krav på hur mycket ljudabsorption som ska finnas i ett klassrum.
Två svenska studier visar att hälften av de undersökta klassrummen inte klarar Boverkets krav. Forskargruppen på Högskolan i Gävle, visar att i klassrum med dålig ljudmiljö försämras inlärningen eftersom elevernas arbetsminne är fullt upptaget med att urskilja rösten ur bruset.
Ett exempel på hur rumsakustiken kan påverka resultaten är de nationella provet i engelska. En del av provet handlar om språkförståelse då en röst spelas upp från en högtalare som ofta placeras vid whiteboarden. I många klassrum har de elever som sitter långt bort från högtalaren sämre möjlighet att uppfatta och förstå eftersom rummet förvränger rösten från högtalaren.
Bokstäverna syns (kan höras) tydligt.
I bakre delen av rummet har ljudreflexerna “suddat till” bokstäverna.
Den senaste PISA-undersökningen är ingen rolig läsning, och nu radas förslagen upp om vad vi måste förändra. En del handlar om pedagogik, andra om att öka läraryrkets status. Jag tycker att vi också ska titta på skolans fysiska arbetsmiljö.
Här finns information om hur man:
– sänker ljudnivån i ett klassrum.
– skapar bra taluppfattbarhet.
Se filmen om hur skolans ljudmiljö påverkar elever, lärare och rektorer.
